Norge sökte annan profil
Ekot rapporterar idag om Norges val av stridsflygplan.
Gripen är kärnan i det svenska flygvapnet. Vi har därför ägnat betydande kraft åt att förstå Norges resonemang. Jag har fortsatt tydliga synpunkter både på de ekonomiska antagandena och kommunikationen av beslutet.
I sammanfattning är bilden att Norge har sökt ett plan som klarar att utföra markattack i mycket höga hotnivåer med ett autonomt uppträdande. Det handlar om att utföra solitära insatser över av en fiende kontrollerat territorium, som är skyddat av långräckviddigt luftvärn och nästa generations jaktflyg. I ett sådant perspektiv blir bl.a. STEALTH-egenskaper viktiga.
Gripen är inte framtagen med målsättningen ett autonomt uppträdande över fientligt kontrollerat territorium, utan är uppbyggt som ett system av system.
När det gäller jaktegenskaper har Norge värderat förmågan till autonom strid på långa avstånd högt. Även här blir STEALTH-egenskaper och vapensystem av betydelse.
Norge har likaså värderat planen med stora och tunga markmålslaster, tillsammans med full självförsvarsbeväpning.
Norge har efterfrågat förmågan till självständigt och autonomt uppträdande, dvs. utan stöd av t ex luftburen radar. Sverige och Gripen använder sådant stöd, dvs. sensorer som finns även på annan plattform. Våra flygstridskrafter har medvetet utvecklats som ett system av system.
Eftersom Sverige – och andra potentiella exportländer – inte prioriterar tung attackförmåga, så säger den norska värderingen förhållandevis lite om att Gripensystemet skulle ha brister för våra behov.
Gripen är ett mycket bra stridsflygplan för att värna territoriell integritet, vår suveränitet, vårt luftrum och hav. Gripen har en mycket bra förmåga till övervakning, kontroll av luftrum och havsytor, samt spaning utöver kvalificerade luftförsvarsegenskaper. Den norska värderingen visar också tydligt att Gripen väl fyller kraven på direktunderstöd av markförband.
Vi ska balansera Gripen-systemet för våra behov och tillsammans med andra Gripenländer fortsätta utveckla planet, så att det kan utgöra kärnan i våra flygstridskrafter och lösa våra operativa krav i flera decennier framöver.
