Afghanistan splittrar oppositionen
Den mätning SVT:s Rapport presenterade häromdagen om svenska folkets stöd för insatsen i Afghanistan är väl värd att titta närmare på. Totalt sett har stödet för den svenska insatsen i ISAF ökat kraftigt och 48 procent av svenskarna står nu bakom den. 26 procent är emot. Men lika intressant är hur stödet fördelas inom de politiska blocken och i respektive parti.
Bland Alliansens väljare är stödet för ISAF betydande. 63 procent stöder den svenska Afghanistaninsatsen, endast 18 procent är emot. I samtliga allianspartier är bilden densamma i mätningen, stödet för insatsen är starkt. Av moderaternas väljare anger i mätningen 63 procent att de är för och bara 16 procent att de är emot insatsen.
Inom oppositionen är utvecklingen intressant. I socialdemokraterna finns nu stöd för insatsen, där står 43 procent bakom det svenska militära engagemanget och 31 procent är emot. I tidigare mätning var det 31 procent som angav att de var för och 37 att de var emot. Jag vill gärna tro att det spelar roll att Urban Ahlin och Jan Eliasson engagerat sig för närvaron.
I vänsterpartiet väger det jämt. 42 av vänsterns väljare säger i mätningen att de är för insatsen och 43 procent att de är emot. Detta trots att Lars Ohly ägnat stor kraft åt att kräva omedelbart svenskt tillbakadragande och hävdat att Sverige är i krig. Han har inte stöd för detta av sina egna. Tvärtom växer stödet för den svenska ISAF-insatsen kraftigt inom vänsterns väljargrupper. Tidigare var bara 18 procent för insatsen och 58 procent emot den.
Miljöpartiet säger sig vara ett parti som vill utöka svenska internationella insatser och partiet röstade så sent som i november månad för fortsatt svensk militär insats i Afghanistan. Därtill accepterade partiet en utökning av den militära närvaron från 390 till 500 soldater.
Peter Eriksson har dock ägnat sin tid åt att kritisera den insats Sverige gör, trots att han röstar för den. Jag menar att han brister i ansvarstagande. Det faller ett ansvar på alla partier och politiker som ställt sig bakom Sveriges deltagande i ISAF att förklara och förankra detta.
Med tanke på miljöpartiets vilja till internationell solidaritet måste det därför vara problematiskt att partiets väljare är de mest skeptiska av samtliga partiers väljare till insatsen i Afghanistan. 28 procent stöder insatsen och 45 procent är emot den. Siffrorna är oförändrade från tidigare mätningar. Förmodligen är det så att Peter Erikssons dubbla budskap om insatsen spelar roll.
De tre oppositionspartierna säger att de skall genomföra en utvärdering av det svenska deltagandet i ISAF sent på hösten 2011. Det är bara det att nästa riksdagsbeslut om fortsatt deltagande måste fattas redan sent på hösten 2010. Därmed är vänsterns och miljöpartiets agerande mycket problematiskt – både för insatsen och socialdemokraterna. Totalt sett finns också inom oppositionen numera stöd för ISAF, 40 procent av dess väljare är för och 35 procent är emot den svenska militära närvaron. Men två partier talar alltså emot – vad kommer det innebära för det långsiktiga stödet?
Jag har tidigare beskrivit hur jag generellt ser på den mätning Rapport har gjort. Den är gjord under en mycket speciell tid och understryker det ansvar politiken har att långsiktigt förklara och förankra insatsen. Dock ger siffrorna en fingervisning om vilka partier som har mest att fundera över på detta område.
Fotnot. Alla siffror finns på SVT.se
