Gripen
Gripen kommer att utgöra kärnan i det svenska flygvapnet under lång tid framöver. Något beslut om utveckling av ett nytt svenskt stridsflygplan är inte på tapeten. Därmed är heller inte kostnader om 30-50 miljarder kronor för detta nya plan på tapeten.
Det som däremot är aktuellt är att kontinuerligt vidmakthålla Gripensystemet genom mindre löpande uppgraderingar.
Med längre mellanrum behöver större förmågelyft göras. Vi har gått från Gripen A/B till Gripen C/D. För att Gripen ska vara operativt relevant efter 2020-25 kommer det att krävas en uppgradering. Annars behöver Gripen ersättas med annat plan, vilket skulle vara betydligt dyrare.
Hur denna framtida version av Gripen ska specificeras är ännu ej klart. Några beslut är ej heller fattade. Genom samarbete med andra länder kan kostnader för vidareutveckling och serieanskaffning sänkas. Brasilien har erbjudits ett partnerskap som omfattar både utveckling och anskaffning. Därmed samordnas också båda länders specifikationer för nästa version av Gripen.
Sverige har som sagt ambition att göra detta tillsammans med andra. Detta gäller såväl andra Gripen länder som de länder där offerter ligger ute. Först om det inte skulle ge framgång kommer Sverige att gå vidare på egen hand.
Då lär vi börja med att titta på säkerhets- och försvarspolitiska faktorer samt förmågeutvecklingen i omvärlden när nästa version av Gripen ska kravställas. Då tas ställning till vad nästa version av Gripen ska klara av. Vilka delsystem som behövs blir en följd av dessa krav.
Innehållet i Gripen kommer redan idag till mer än hälften från andra länder. Vi kommer i framtiden att för varje delsystem söka nödvändig kvalitet och bästa effekt för pengarna. Allt för att göra Gripen operativt relevant och ekonomiskt rationell ur ett livscykelperspektiv.
