Omfattande svenskt humanitärt stöd till Libyen

Det svenska humanitära stödet till Libyens folk och till drabbade till följd av Gadaffis attacker är omfattande. I den debatt som förts i Sverige kommer det inte alltid fram. Här är en sammanställning min stab gjort med hjälp av uppgifter från försvarsdepartementet och UD samt berörda myndigheter.

- – -
Humanitära hjälpinsatser
Sverige är ett av de länder i världen som ger mest humanitärt bistånd per capita. Sveriges sammanlagda humanitära budget har sedan 2006 ökat från ca 3,4 miljarder kronor till ca 4,8 miljarder kronor 2011. Merparten av det svenska stödet lämnas till olika biståndsorganisationers löpande budgetar, men Sverige bidrar därutöver också för att möta de behov som framkommer via appeller som organisationerna ofta framställer i samband med akuta kriser.

Behovet hos den libyska befolkningen är stort och det är viktigt att hjälpinsatserna når fram snabbt och att de är effektiva. Därför bidrar Sverige, via UD och Sida, till de humanitära FN-organisationer som finns på plats i Libyen och vid landgränserna, bland annat UNHCR (FN:s flyktingorgan), FAO (FN:s jordbruksorganisation), OCHA (FN:s byrå för koordinering av humanitära insatser), UNICEF (FN:s barnrättsorganisation), och WFP (FN:s livsmedelsprogram). Utöver detta bidrar Sverige även till andra humanitära organisationer som Internationella Rödakorskommittén och Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen.

Även Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) genomför humanitära insatser med medel från biståndsbudgeten. MSB är en myndighet med uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.

Sida
Genom Sida har Sverige avsatt totalt 66,9 miljoner kronor i humanitärt stöd till Libyen. Beloppet är uppdelat i följande delar:
• 20 miljoner kronor går till den så kallade koordinerade appellen från FN:s humanitära organisation OCHA. Av dessa 20 miljoner går:
• 12 miljoner kronor till FN:s flyktingorgan UNHCR till stöd för flyktingar och flyktingläger.
• 5 miljoner kronor till FN:s barnfond UNICEF för att möta de omedelbara behoven hos kvinnor och barn.
• 3 miljoner kronor till Islamic Relief Sverige för deras akuta insatser i Libyen och grannländerna.

Utöver detta bidrar Sverige också med 613 miljoner kronor till UNHCR för deras löpande budget för 2011 och med cirka en miljard kronor per år till UNICEF. Detta är medel som kommer till användning i samband med organisationernas verksamhet i Libyen.

Sida har också allokerat 10 miljoner kronor till stöd för Internationella Röda korsets (ICRC) insatser i Libyen. Det innefattar bland annat stöd till flyktingar i gränsområden och till utsatta människor i övriga delar av landet. Sverige bidrar utöver detta med 505 miljoner kronor till ICRC:s löpande verksamhet för 2011. Sida har också avsatt tre miljoner kronor till Svenska Röda Korset för stöd till Libyen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Genom MSBs och Försvarsmaktens försorg, finansierat av Sida, har över 10.000 så kallade tredjelandsmedborgare evakuerats, bland annat bangladeshier, tchadier och sudaneser som varit strandade vid den egyptiska och tunisiska gränsen. Transportinsatsen är den enskilt mest omfattande svenska civila insatsen gällande Libyen.

Mellan den 25 februari och den 5 mars bidrog MSB och Försvarsmakten med en person vardera för att bistå med evakueringen av EU-medborgare ut ur Libyen. Därtill har en person från MSB:s stödstyrka och en person från UD:s snabbinsatsstyrka hjälpt till med evakueringen av svenska medborgare i Libyen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har bistått med mediciner och medicinsk utrustning som sjukvårdsstöd till Ben Ghazi, vilket har varit lyckosamt och fyllt viktiga behov.

Sverige har vidare lämnat stöd via MSB med ca 300 tält till flyktingar i de sydöstra delarna av Libyen, som bl.a. drabbats av sandstormar.

Insatser med svenska Herculesplan
De svenska hjälpinsatserna till Libyen påbörjades den 4 mars när regeringen beslutade att ett svenskt Herculesplan skulle finnas tillgängligt på Malta för UNHCR och IOM (International Organization for Migration) i evakueringen av nödställda vid den tunisiska gränsen. Herculesplanet har bland annat använts för att transportera nödställda egyptier till Kairo och för att frakta 3500 filtar till behövande människor vid gränsen. Planet har också använts för att skicka sjukvårdsmateriel till Ben Ghazi.

Tisdagen den 22 mars avgick ett nytt Herculesplan från Sverige med utrustning för att etablera kontor för flera FN-organisationer i flyktinglägret Shousha i Tunisien. FN hade dittills inte haft möjlighet att arbeta på plats med registrering och hantering av ärenden utan tvingats att arbeta från hotell i Djerba. Insatsen skapar 60 viktiga kontorsplatser för UNHCR, UNICEF, IOM, WFP, OCHA och UNFPA. Med på insatsen följer insatspersonal från MSB, en projektledare från MSB och en person från Sida.

Svenskt stöd via EU-kommissionen
EU-kommissionen, som Sverige delfinansierar via avgiften till EU, har satt av omkring 275 miljoner kronor för att möta behoven i Libyen och flyktingströmmarna. Katastrofstödet omfattar medicinskt stöd, livsmedelsstöd, skydd, madrasser, filtar och hygien-kit för såväl libyer som icke-libyer. Sverige har via MSB bidragit med en expert till kommissionens arbete på plats. Experten arbetar bland annat med koordinering av medlemsländernas bidrag och behovsanalyser.

Mycket oklart vad Socialdemokraterna vill med Libyeninsatsen

På sin pressträff idag avfärdade Håkan Juholt helt en förlängning av den svenska Gripeninsatsen i Libyen.

I den skriftliga rapporten från i morse däremot säger Socialdemokraterna sig inte se att den svenska Gripeninsatsen för att hävda flygförbudszonen bör vara ”prioriterad”, givet att det libyska flygvapnet skulle vara utslaget. Beskedet förändrades alltså på bara ett par timmar. Från en öppen formulering – till en stängd.

Men Libyen har sannolikt fortfarande kvar både stridsflygplan och helikoptrar. Stridsflyget hålls för närvarande på marken av den internationella närvaron. Det har förekommit helikopterflygningar i strid med flygförbudszonen.

Om det internationella samfundet slutar att upprätthålla flygförbudszonen riskerar vi att Libyen kan få upp stridsflyg i luften igen. Då man vill hindra inflöde av vapen bör man notera att Libyen inte enbart, eller ens främst vetter mot havet.

Varför skulle det vara bättre att avbryta en pågående, efterfrågad och effektiv insats med Gripen – för att ersätta med någon annan, ännu inte lika efterfrågad förmåga och först om flera månader?

Sverige har redan bidragit med transportflyg genom Herculesplan vid flera tillfällen. Att det är viktigt med såväl humanitärt stöd som långsiktig återuppbyggnad delas säkert av de flesta.

Bättre resultat på frivilliga antagningstester än vid mönstring för värnplikt

Som Ekot rapporterar idag visar tester och prov från de första antagningsprövningarna för den nya grundläggande militära utbildningen (GMU) att resultaten är bättre nu, än under de senaste omgångarna av mönstring för värnpliktstjänstgöring.

Både urvalstest med intelligensprov, psykisk funktionsförmåga, befälslämplighet, muskelstyrka, tjänstbarhet för de mest krävande befattningarna, hörsel och syn visar bättre resultat nu än tidigare. Endast fysisk arbetsförmåga har gått ned något, sannolikt på grund av att målgruppen är något äldre nu än tidigare.

Man skall komma ihåg att detta enbart är resultat från de första två GMU-omgångarna, men likväl stärker det ju knappast påståenden om att soldaternas kvalitet skulle bli sämre med frivillig rekrytering. Om något visar det motsatsen, att de som söker till Försvarsmakten verkligen vill dit och tar proven på allvar. Den bilden får man också när man frågar om orsaker till förbättrade resultat – det är en annan och mer ambitiös målgrupp som genomför testerna nu. Ingen vill misslyckas för att slippa inryckning. Tvärtom är man medveten om att det är en konkurrenssituation.

Kraven för att bli antagen har därmed snarast ökat. Eftersom de första tre rekryteringsomgångarna sett 22 000 ansökningar på 2400 platser så ser vi hittills både kvantitet och kvalitet i den frivilliga rekryteringen till Försvarsmakten. Försvaret lockar många och många bra personer. Men vi är fortsatt i en lärande process.

Tabellen nedan visar Rekryteringsmyndighetens jämförelse i siffror. Skalan på testresultaten är graderad 1 till 9 där 9 är högst. De angivna värdena utgör genomsnittet för respektive grupp.
Procenttalen anger hur många av de testade som klarar kraven för tjänsterna med högst kravnivå, A.
(klicka på bilden för att få den större)