Inga lägre rekrytkrav motiverade

Det SvD skriver om idag gällande antagningskraven för rekryter är bara ett av tre alternativ som Försvarsmakten tittar på.

Det första är oförändrade antagningskrav. Det andra samma antagningskrav som idag, men med möjlighet till undantag för viss grupp. Det tredje är de sänkta krav som SvD refererar. ÖB har inte tagit ställning.

Det finns inte anledning att sänka teorikraven för rekryter från dagens krav på godkänt från gymnasiet i matte, svenska, samhällskunskap och engelska, till den lägre nivå som rådde under värnpliktstiden.

I grunden är det bra att kraven för att bli rekryt är högre idag, än under värnpliktstiden. Det skall vara utmanande att söka sig till Försvarsmakten och det råder konkurrens mellan de sökande. Hittills har Försvarsmakten haft 32 000 sökande på 3200 platser. Det finns således en betydande rekryteringsbas.

Vi känner inte till några utvärderingar som säger att teorikraven generellt med fördel kan sänkas. Om det efterhand kommer erfarenheter som säger att det är vanligt förekommande att i alla andra avseenden mycket lämpliga rekryter hindras av att de inte nått gymnasieskolans teorikrav i något enstaka ämne, så kommer framtida utvärderingar att visa detta. Där är vi inte idag.

Gällande avhoppen från GMU, som SvD skrev om i helgen, ser det enligt Försvarsmakten ut så här:

”Omgång 1: Påbörjade 783 st. Slutförde 665 st = 118 st (15 %)

Omgång 2: Påbörjade 326 st. Slutförde 247 st = 79 st (24 %)

Omgång 3 o 4: Preliminär siffra ca 10 %.

Avseende omgång 3 och 4 är avgångarna ca 10 % jämfört inryckande. Slutligt underlag erhålles i samband med ÅR 11 sammanställts.

Främsta anledningen till stora avgångar under omgång 2 (24 %) är att Försvarsmakten beställde rekryter mot en för låg kravspecifikation. 60 st av den totala volymen av rekryterna hade en för låg skattning och därmed en lägre förmåga att tillgodogöra sig kommande befattningsutbildning.”

GMU 2 var alltså en avvikelse. För de senare rekryteringsomgångarna är avhoppen lägre än eller i nivå med de senare årens värnpliktsutbildning, då avhoppen kunde vara 11-12 procent.

Ungern förlänger sitt Gripen-avtal

Idag hade jag min ungerske kollega, försvarsminister Csaba Hende på besök.

I samband med vårt möte på Karlberg, undertecknade Försvarsexportmyndigheten och Ungerns motsvarighet till Försvarets materielverk ett avtal som innebär att den nuvarande ungerska leasingen av 14 JAS Gripen C/D förlängs till 2026.

Avtalet är bra för Ungern, och bra för Sverige. Det är bra också för de andra länder som ingår i den familj av Gripen-användare, som jag hoppas kommer växa framöver.

Gripen möter betydande intresse internationellt just nu. Planet erbjuder en unik relation mellan inköpspris och prestanda, men det är också högst avsevärt mycket mer kostnadseffektivt att faktiskt använda än konkurrenterna. I dessa tider av ekonomisk osäkerhet och pressade försvarsbudgetar är kostnaden per flygtimme mycket intressant.

Hende och jag samtalade också om de nu väl kända ekonomiska utmaningar som många länder i Europa står inför, där utökade bilaterala och multilaterala försvarssamarbeten är en del av lösningen för att bibehålla länders försvarsförmåga.

Vi talade därmed också om erfarenheterna från vårt gemensamma seminarium i Budapest i december, där regionalt försvarssamarbete diskuterades. Ett flertal centraleuropeiska liksom nordiska länder deltog.