Nordkoreas strategi – sprida osäkerhet

Nordkoreas strategi är att sprida osäkerhet i regionen och världen. Landet är så ekonomiskt och politiskt marginaliserat att det ingenting annat har att sälja omvärlden, än lika kortvarigt som opålitligt samarbete.

Därför följer landets agerande en ständig cykel:
1. Nordkorea utför oacceptabla handlingar – testar kärnvapen, vapenbärare eller attackerar Sydkorea militärt, såsom vid sänkningen av korvetten Cheonan.
2. Därefter inträder allvarlig kris och iskyla i relation till omvärlden.
3. Detta följs småningom av öppningar för samtal eller förhandlingar, vars syfte och resultat är ekonomiska fördelar för Nordkorea.
4. Efter ett tag kommer sedan nästa kris och cykeln börjar om.

Nordkorea har nu utfört landets tredje kärnvapensprängning. En handling som är fullständigt oacceptabel. Den följer också på uppskjutningen av vad Nordkorea påstår vara en civil raket, men omvärlden uppfattar som en potentiell vapenbärare.

Det är dock oklart exakt vilken nukleär förmåga Nordkorea har. För att kombinera kärnvapen och bärraket effektivt vill landet kunna miniatyrisera stridsspetsar. Det är en viktig fråga att analysera huruvida Nordkorea kan detta eller är på väg att lära sig detta.

En allvarlig risk med Nordkoreas kärnvapenprogram är spridning av kunskap till andra liknande länder eller organisationer. Sådant kunnande är likaså gångbar internationell valuta, för ett land i avsaknad av fungerande ekonomi och demokratisk kompass.

Nordkorea har naturresurer, men ingen förmåga att dra nytta av dem. Det råder matbrist, periodvis ren svält och militären prioriteras före barns möjlighet att slippa undernäring. Landet har hundratusentals människor – politiska fångar – i Gulagläger i norra delen av landet. Brott mot snart sagt alla de mänskliga fri- och rättigheterna är normaltillståndet för befolkningen.

Nordkorea har traditionellt nära relationer till Kina, men landet blir en allt större belastning för Kina. Kina handlar med Sydkorea i betydande omfattning. Ingen kan känna tillfredsställelse över en så instabil granne som Nordkorea.

Den dag förändringen kommer i Nordkorea behöver världen vara förberedd. Tysklands återförening ter sig – hur fantastisk den än var – förhållandevis mindre utmanande i jämförelse med arvet efter Nordkorea, en omvandling av Nordkorea eller möjligen en återförening av Korea, om den önskas av befolkningen.

Befolkningen i norr bär för generationer med sig effekter av undernäring, felutbildning, isolering och förtryck. Landet saknar varje form av infrastruktur att bygga på.

Det måste vara ett internationellt intresse att understödja Korea när den dagen kommer. Fram till dess gäller tydlighet i kritiken av Nordkorea och i stödet för de länder som hotas av Nordkorea.

Sydkorea visar vad hela Korea skulle kunna vara. Fritt, demokratiskt, rättsstat, rikt och ett av världens mest framtidsinriktade länder.

Annonser