Archive for juli, 2013|Monthly archive page

Karlberg – Försvarsmaktens hjärta?

Det var en gång två bröder. Eller rättare sagt halvbröder. Den ene byggde ett hus. Den andre ett imperium. Bara huset står kvar.

Till saken hör att dom hade en kunglig far. Karl IX. Men kung var pappa Karl ju inte från början. Faktiskt en bit därifrån. Han kom efter sina storebröder i arvsföljden och också efter brorsbarn. Men sådant visade sig kunna ändras.

Den broder som föddes i äkta säng kom i sin tur att bli kung 1611. Men striden om den svenska kronan var inte avgjord, eftersom den polska Vasagrenen inte gav upp sina anspråk.

Den broder som tillkom i Karls möte med prästdottern Karin adlades småningom, blev hög militär och ådrog sig svår reumatism under en långvarig vistelse i en polsk fängelsehåla. Carl Carlsson Gyllenhielm kom därför att önska sig ett varmt och rekorderligt hus utanför Stockholm.

Den mer upphöjde brodern önskade sig seger i Polen och i Tyskland. Och fick det också, men han föll 1632, samma år som hans kusin och polske konkurrent om den svenska tronen, Sigismund, dog.

Huset heter Karlbergs slott och fungerar i utbyggd version som världens äldsta eller – ok då – näst äldsta – ännu verksamma officersutbildning. Den är dock 10 år äldre än West Point.

Långt ifrån alla har sett vilken historisk och kulturhistorisk skatt Karlbergs slott är. Ägarna har hört till landets mest intressanta under sin tid. En tid efter byggherren kom bl.a. Magnus Gabriel de la Gardie, innan slottet blev kungligt 1688.

Karlberg är som en spegel av svensk historia. Där finns Karl XII:s studerkammare och på väggen, om jag minns rätt, ett brev till fadern om den unge Karls önskan att följa honom på slagfältet.

Och mitt bland 1600-talets bataljmålningar och plaketter över i geografiskt och tidsmässigt fjärran krig stupade Karlbergsofficerare, så sitter nutidens elever och studerar.

Tala om fantastisk skolmiljö. Karlberg är, som jag ser det, också något av hjärtat i den svenska Försvarsmakten.

Det lokala, nationella och globala i amerikansk politisk kultur

Jag vet knappt vad ett sviskon är. Men jag vet precis hur stor betydelse ett sviskon kan ha.

Jag tänkte försöka ge en lite annorlunda bild av hur amerikansk politisk kultur skiljer sig från svensk. Och det är där sviskonet kommer in.

I Sverige är politiken ofta horisontell, det vill säga politiker och partier uttrycker generella uppfattningar och värderingar. Man är t.ex. för eller mot frihandel. Oftast för.

Man inser att Sverige inte alltid vinner varje affär, när handeln är fri. Men man inser också att vårt välstånd bygger på öppet utbyte med andra länder och ekonomier. Konkurrenstrycket ger starkare företag och bättre priser för konsumenter. Exporten gör att jobb kan skapas och bli kvar i landet. Världsekonomin och välståndsutvecklingen gynnas av växande handel. Ekonomin fungerar helt enkelt bättre.

I riksdagen ses fri handel närmast som en värdering, som delas av snart sagt alla, från socialdemokrater till moderater.

Så är det inte på samma sätt i USA. Visst skiljer sig värderingar och generella uppfattningar mellan partierna, t.ex vad gäller synen på handel. Men i USA är politikens orientering på ett helt annat sätt än här vertikal. Det är effekterna av fri handel på den egna valkretsen som styr hur man ser på internationella handelsavtal.

Och nu kommer sviskonet kommer in, liksom bilarna, för att ta två exempel.

Jag mötte en kongressledamot, som var mycket starkt för en friare handel. Vi fann alltså varandra snabbt. Det skäl han pekade på var att för hans valkrets i Kalifornien var export av sviskon mycket viktig. Mest det. Ett nytt världshandelsavtal vore bra för exporten av sviskon och därför bra för valkretsen och därför bra för honom som lokal företrädare. Det lilla gav det stora. Gott så.

Jag mötte vid samma tillfälle också en ledamot från Michigan. Han var fullkomligt emot en friare handel, eftersom det skulle kunna slå ut delar av bilindustrin i hans valkrets. Att bli bättre för att möta konkurrensen var inte den första reaktionen.

Den som vill få igenom ett frihandelsavtal i kongressen behöver alltså sannolikt finna ett par hundra sviskon, eller rättare sagt amerikanska produkter som skulle gynnas av friare handel och som är centrala för valkretsarnas ekonomi. Detta spelar stor roll.

Argument som att världsekonomin gynnas, att landets tillväxt generellt stärks, eller att fattiga länder kan handla sig rika biter inte alls lika mycket som jag tror att de gör i Sverige.

Jag säger inte att svenska politiker nödvändigtvis måste ha rätt, både globala, nationella och lokala effekter har sin vikt. Bara att de lokala produkternas – som sviskonet – betydelse är större än många tror. Hur tar man upp det i statskunskapen?