Det lokala, nationella och globala i amerikansk politisk kultur
Jag vet knappt vad ett sviskon är. Men jag vet precis hur stor betydelse ett sviskon kan ha.
Jag tänkte försöka ge en lite annorlunda bild av hur amerikansk politisk kultur skiljer sig från svensk. Och det är där sviskonet kommer in.
I Sverige är politiken ofta horisontell, det vill säga politiker och partier uttrycker generella uppfattningar och värderingar. Man är t.ex. för eller mot frihandel. Oftast för.
Man inser att Sverige inte alltid vinner varje affär, när handeln är fri. Men man inser också att vårt välstånd bygger på öppet utbyte med andra länder och ekonomier. Konkurrenstrycket ger starkare företag och bättre priser för konsumenter. Exporten gör att jobb kan skapas och bli kvar i landet. Världsekonomin och välståndsutvecklingen gynnas av växande handel. Ekonomin fungerar helt enkelt bättre.
I riksdagen ses fri handel närmast som en värdering, som delas av snart sagt alla, från socialdemokrater till moderater.
Så är det inte på samma sätt i USA. Visst skiljer sig värderingar och generella uppfattningar mellan partierna, t.ex vad gäller synen på handel. Men i USA är politikens orientering på ett helt annat sätt än här vertikal. Det är effekterna av fri handel på den egna valkretsen som styr hur man ser på internationella handelsavtal.
Och nu kommer sviskonet kommer in, liksom bilarna, för att ta två exempel.
Jag mötte en kongressledamot, som var mycket starkt för en friare handel. Vi fann alltså varandra snabbt. Det skäl han pekade på var att för hans valkrets i Kalifornien var export av sviskon mycket viktig. Mest det. Ett nytt världshandelsavtal vore bra för exporten av sviskon och därför bra för valkretsen och därför bra för honom som lokal företrädare. Det lilla gav det stora. Gott så.
Jag mötte vid samma tillfälle också en ledamot från Michigan. Han var fullkomligt emot en friare handel, eftersom det skulle kunna slå ut delar av bilindustrin i hans valkrets. Att bli bättre för att möta konkurrensen var inte den första reaktionen.
Den som vill få igenom ett frihandelsavtal i kongressen behöver alltså sannolikt finna ett par hundra sviskon, eller rättare sagt amerikanska produkter som skulle gynnas av friare handel och som är centrala för valkretsarnas ekonomi. Detta spelar stor roll.
Argument som att världsekonomin gynnas, att landets tillväxt generellt stärks, eller att fattiga länder kan handla sig rika biter inte alls lika mycket som jag tror att de gör i Sverige.
Jag säger inte att svenska politiker nödvändigtvis måste ha rätt, både globala, nationella och lokala effekter har sin vikt. Bara att de lokala produkternas – som sviskonet – betydelse är större än många tror. Hur tar man upp det i statskunskapen?
Sten Tolgfors 